På dinosauriernas tid - Anna Wennergren, Bengt-Arne Runnerström

Boken är skriven 1996 av Anna Wennergren med bilder av Bengt-Arne Runnerström och utgiven av Bokförlaget Opal AB, Stockholm.

På drygt tjugo sidor presenteras ett antal dinosaurier, från de allra första tills de dog ut. En kort text på varje sida berättar lite om dinosaurien, vad den heter, vad den åt, hur stor den var, var den fanns och andra korta fakta. Bilderna är dramatiska och texten följer upp vad som händer. Med på bilderna finns två barn för att läsaren ska få en uppfattning om hur stor dinosaurien är.

Jag läste boken för min son, fyra och ett halvt år och han tyckte mycket om den. Han skrattade åt några av jämförelserna - som munnen som är stor som en säng och magen som ett sovrum och funderade kring varför diosauriefåglarna inte kunde flyga medan flygödlorna kunde.

Namnen på dinosaurierna är krångliga att uttala, ta till exempel Euplocephalus, men det störde mer mitt flyt i läsandet än vad det störde sonen som lyssnade. Texten är lagom lång till bilderna, vilka är mångskiftande och ger en bra bild av dinosaurien. En del "vanliga" dinosaurier är med som Tyrannosaurus rex och långhalsar, men också sådana som inte är lika vanliga i den här typen av böcker som exemplevis Gallimius.

Texterna är dramatiserade vilket gör boken lätt att läsa och följa med i. Ett ständigt upprapande av fakta bli jobbigt att lyssna på men här tas relevant och intressant fakta upp i berättelsen. Jag vet nu att Iguanodon bara har tumhorn att försvara sig med, vilket inte hjälper långt när en fiskande Bryonyx letar efter en efterrätt.

Boken passar som högläsning för en dinousarieälskande femåring, men yngre än så ska man nog inte vara. En del bilder är otäcka och kan säkert locka fram mardrömmar hos känsliga eller yngre barn. För att kunna läsa boken själv bör man vara runt nio och ganska läsvan, det är ingen enkel text, även om den inte är lång.
Det är knappast en bok för den som söker tunga fakta om specifika dinosaurier och fungerar heller inte som uppslagsbok men ger en god överblick avmångfalden av dinousarier/ödlor som vandrat (simmat, flugit...) på jorden.

Längst fram finns en tidsremsa där man kan se hur kort tid människan levat, hur länge sedan det är dinousarierna levde men också hur lång tid jorden fanns innan dess. Remsan kunde ha varit tydligare och mer detaljerad men fungerar ändå för att ge ett hum om tidsrymd.

Vid omläsning fokuserar vi mer på bilderna än på texten och pratar kring vad som händer. Texten är, trots sin tillgänlighet - eller kanske just beroende på den - inte tillräckligt intressant för att tåla för många upprepningar. Den blir platt och tråkig istället för spännande och överraskande vilket den var vid första genomläsningen.

I boken jag lånade saknades en sida vilket gjorde att vi inte fick reda på vad Megalosaurusen fått syn på...